Bedömning och lärandesamtal i grundskolan

Med bedömning av elevens lärande finns två syften som stödjer varandra. Syftet med bedömningen är att

• handleda och sporra eleven i studierna och att utveckla elevens förutsättningar för självvärdering (formativ bedömning).
• definiera i vilken mån eleven har uppnått målen som ställts upp för läroämnena (summativ bedömning).

Till bedömningen hör bedömningssamtal (åk 1–2) och betyg. I årskurs 3–6 ordnas även lärandesamtal. Bedömningssamtal och lärandesamtal är obligatoriska för eleven och vårdnadshavaren.

Formativ bedömning

Syftet med den formativa bedömningen är att handleda eleven i framstegen i studierna i relation till de uppställda målen. Den formativa bedömningen hjälper eleven att förstå sitt eget lärande, uppfatta sina styrkor och utveckla sina arbetsfärdigheter i syfte att nå de mål som ställts upp för läroämnet. Den formativa bedömningen är en del av undervisningen.

Eleven ska informeras om målen för läroämnet samt få veta hur prestationerna kan förbättras i förhållande till de uppställda målen och kunskapskraven.

Summativ bedömning

Syftet med den summativa bedömningen är att beskriva hur väl och i vilken mån eleven har uppnått de mål som ställts upp för läroämnena i den lokala läroplanen.

Eleven och vårdnadshavaren får under läsåret information om elevens studieframsteg, arbetsinsats och beteende. Den bedömning som görs i slutet av läsåret är en summativ helhetsbedömning av elevens prestationer under hela läsåret.

Bedömningen är

Lärandesamtal (tidigare utvecklingssamtal)

Under lärandesamtalet behandlas elevens styrkor, lärande- och arbetsfärdigheter samt aktuella frågor som rör studier och åldersnivå.

I årskurserna 3–6 och årskurserna 7–9 har varje elev under läsåret minst ett lärandesamtal med sin klasslärare och vårdnadshavare. Samtalet hålls i regel under höstterminen.

Betyg

I den grundläggande utbildningen används följande betyg:

• mellanbetyg (ersätts av bedömningssamtal i åk 1–2)
• läsårsbetyg
• avgångsbetyg
• skiljebetyg

Bedömningssamtal i årskurs 1–2

I årskurserna 1–2 ges inget skriftligt mellanbetyg. På dessa årskurser genomförs mellanbedömningen som ett bedömningssamtal, där eleven deltar tillsammans med minst en vårdnadshavare. Bedömningssamtalen hålls under perioden december–februari.

• I samtalet går man igenom elevens egen bedömning av lärandets utveckling, framsteg i läroplanens ämnesspecifika mål (inklusive arbetsfärdigheter och mångsidiga kompetenser) samt beteende.
• För bedömningssamtalet avsätts ca. 30 minuter. Samtalet kan vara längre vid behov och om pedagogiska dokument uppdateras i samband med det.
• Datum för samtalet, deltagare samt eventuella överenskommelser/mål som bestäms under samtalet dokumenteras.

Mellanbetyg i årskurs 3–9

Mellanbetyg ges till eleverna vid höstterminens slut. Mellanbetyget är en summativ helhetsbedömning av hur eleven har uppnått de mål som fastställts i läroplanen för respektive ämne under höstterminen.

• I årskurs 3 ges verbal bedömning i läsämnen och uppförande.
• I årskurserna 4–6 ges sifferbedömning i alla ämnen och uppförande.
• I årskurserna 7–9 ges sifferbedömning i alla ämnen och uppförande. Vid behov kan läraren ge en skriftlig bedömning som komplement till sifferbedömningen. Den skriftliga bedömningen görs i så fall på en separat bilaga till betyget.

Läsårsbetyg i årskurs 1–9

Läsårsbetyg ges till eleverna vid vårterminens slut. Läsårsbetyget är en summativ helhetsbedömning av hur eleven har uppnått de mål som fastställts i läroplanen för respektive ämne under hela läsåret. Läsårsbetyget innehåller också beslut om elevens övergång till nästa årskurs eller om eleven kvarstannar i samma årskurs.

• I årskurserna 1–3 ges verbal bedömning i ämnen och uppförande.
• I årskurserna 4–6 ges sifferbedömning i alla ämnen och uppförande.
  • Vid bedömningen i årskurs 6 följs de nationella läroplanens kriterier för bedömning i årskurs 6.
• I årskurserna 7–8 ges sifferbedömning i alla ämnen och uppförande. Vid behov kan läraren ge en skriftlig bedömning som komplement till sifferbedömningen. Den skriftliga bedömningen görs i så fall på en separat bilaga till betyget.
• I årskurs 9 ges läsårsbetyg ifall eleven inte erhåller avgångsbetyg.

Avgångsbetyg i årskurs 9

• Avgångsbetyg ges när skolgången i årskurs 9 avslutas till en elev vars prestation i förhållande till målen för läroämnenas omfattning har godkänts.
• Vid slutbedömningen följs de nationella läroplanens kriterierna för slutbedömning i årskurs 9.

Skiljebetyg

Skiljebetyg ges till en elev som flyttar till en annan utbildningsanordnares skola, reser utomlands för minst tre månader, avbryter sina studier i den grundläggande utbildningen innan läroplanen är fullgjord eller inte har fullgjort sin läroplikt under den tid som läroplikten gäller. Vid behov av skiljebetyg bes vårdnadshavare eller myndig elev kontakta rektorn.

Kriterierna för bedömning av uppförande

Bedömningen av uppförandet genomförs i relation till de mål som ställts upp för uppförande i den lokala läroplanen och hur väl eleven uppnått dem. Målen som ställts upp för uppförande ska grunda sig på skolans verksamhetssätt och ordningsstadga. Uppförandet bedöms som en egen helhet i betygen och det vitsord eller verbala omdöme som eleven fått inverkar inte på vitsordet eller det verbala omdömet som ges i ett läroämne.